Vad är det som händer med bröstmjölken efter sex månader? Blir den helt näringsfattig och inget värd över en natt, natten då barnet passerar fem månader, och fyller ett halvår? Det låter ju knappast rimligt. Så vad är det som gör att rekommendationerna är att man kan börja med mat runt den här tiden? En del av svaret stavas Järn. Länge, länge har vi fått höra att efter sex månader så tar järndepåerna hos barnet slut, och det blir svårt att fylla upp det med enbart bröstmjölk. Väldigt få har haft ett svar, men det finns en hel del att läsa för den som är intresserad. Tillexempel är det ju väldigt relevant i sammanhanget att det järn som finns i bröstmjölk är mycket mer effektivt, det tas mycket lättare upp av kroppen. Bröstmjölkens järn är bundet till laktofferin, det är det som gör att det tas upp så bra. Jämför bara: Bröstmjölkens biotillgänglighet ligger runt 75%, i den gröt och välling som så ivrigt förordas så finns järn tillsatt, men där är biotillgängligheten bara runt 10%, det innebär att det mesta av det järnet bara rinner genom kroppen.
En anledning till att järnberika gröt och välling är att om barnet börjar med detta så äter det ofta väldigt mycket av just de produkterna, och inte så mycket annat, och då behöver de vara berikade. Däremot kan man lugnt fortsätta amma och ge mat efter halvårsdagen.
Sen kan man ju verkligen fråga sig varför de ska berika mjölkmat, när mjölk hämmar järnupptaget.
Så, är det en befogad oro för järnbrist eller ytterligare ett spöke som skrämmer oss till barnmatshyllans industriprodukter? Och hur gjorde man innan dessa berikade industrigrötar kom? Döm själv. Under tiden tänker jag amma på, ge näringsriktig järnrik mat i den mån Lova vill ha, och njuta. För den som vill ha ett alternativ till industrigröt, om man vill ge gröt, så funkar skrädmjölsgröt fint. Den har ett högt järninnehåll och är dessutom glutenfri. Leverpastejsmörgås är också en fin järnrik frukost.
För den som vill fördjupa sig:
http://jn.nutrition.org/cgi/content/full/132/11/3249
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7658275
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7273572
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/6694011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar